Intensiv kompisrelation.

En rapport från Julita kan ju vara på plats. I morse, efter en mörkerpromenad, stack matten till jobbet och lämnade mig ensam och övergiven. Synd det är om mig, tänkte jag, men efter bara några minuter svängde Tigers bil upp framför mitt hus...

...då snappade jag åt mig min filt och Gösta medan Tiger snappade åt sig min pip-pingvin, och så hoppade vi in i bilen och blev körda till jobbet!

Sen jobbade vi tillsammans på kontoret hela dan. På lunchrasten, när jag planerat en herdestund med min tjej, så var hon inte hemma! Snopet! Men det fick gå ändå!

Efter jobbet åkte vi hem till Tiger och busade tills husse kom och hämtade mig, min filt, Gösta och pip-pingvinen. På kvällen kom matten hem och då tog vi en promenad...gissa vart! Jo, surprise, surprise, hem till Tiger igen!! När vi kom dit ringde jag på hans dörrklocka alldeles själv, så ivrig var jag att han skulle öppna omedelbums! Sen brottades vi i hans hall medan mattarna pratade strunt. När vi kom hem sa matten att nu skulle jag inte hälsa på min kompis fler gånger idag. Jag får väl nöja mig då.

Varit oregerlig med Tiger!

Idag var matten ledig från tråk-jobbet, det var fjorton minusgrader, solsken och en attans massa snö utanför köksfönstret i morse. Alf ville alls inte ut och jag ville bara ut.

Och matten hon grejade med allt möjligt tråkigt, jag la hakan på hennes stövlar så hon inte skulle kunna smita någonstans utan mig.

Till slut gick vi äntligen ut med soporna åtminstone. Då fick jag den där magkänslan igen att Tiger skulle dyka upp, så jag började vänta....

. ..och vänta... och kolla...

..och jag väntade här och där och kollade mot vägen...

Matten försökte leka med mig, men jag hade bara fokus på att vänta på Tiger så det gick inte alls! Då ville hon träna med köttbullar, men inte ens det hade jag lust med!

Men attans, det är ju snart lunchdags och här händer ju inget alls, sa jag med bestämd röst, nu går vi hem och knackar på hos Tiger så får vi se om det är lite action där!

Och ut som en raket kom han...och jag kom av mig alldeles för jag fick plötsligt se att Tomten var på besök. Så då måste jag förstås hälsa på honom. Han var nästan lite läskig först!

Sen satte stora buset in oss polare emellan! Vi blev så vilda så mattarna fick lov att rädda sig upp på trappen och inte ens där stod dom säkra för vår framfart!

Vi betedde oss som om vi inte var riktigt vid våra sinnens fulla bruk! Vi väjde inte för något eller någon. Värsta terroristerna var vi!

Efter en lång stund ville mattarna gå promenad i stället. Fast vi svävade nästan som ballonger i ändarna på kopplen, vi var alldeles oregerliga! Rackarns kul! När vi hälsade på hästarna ville jag in i hagen och busa med dom också, men det fick jag inte.

Så vi drog till skogs och hade värsta röj-rejset!

Iskalla vinterskogar är mitt rätta element. Det finns inget bättre! Efter nästan fyra timmar var vi hemma igen, och då var vi så svultna så vi hade kunnat äta varsin häst! Nä, nu ljuger jag, vego-matten äter inte häst och jag nöjde mig med en skål kulor med köttbullsmojs ovanpå! Mattens kinder blossade hela kvällen så vi behövde aldrig tända lyset här hemma :) Attans ekonomiskt!

Vickat för Sigge.

I morse satt jag och kollade ut genom fönstret. Det snöade fina flingor, var tio grader kallt och ingen blåst. Jag vill göra nåt annorlunda och kul idag, sa jag med bestämd röst. OK, sa dom.

Så då åkte vi till julmarknaden! Och det första som hände var att det blev kramkalas för där var Tigermatten, och eftersom Tiger inte var med henne tyckte jag att hon behövde en massa hundkramar och pussar, så hon inte skulle känna sig så ensam! Hon sålde kransar och så bjöd hon på surdegsbröd med smör på. Det smakade mums!

Bara några marknadsstånd bort ropade någon på mig, det var Sigges matte! Utan Sigge! Eftersom jag är så snygg så ville hon fota närbilder på mig. Fick hon väl, för hon hade fickan full med hundgodis!

Sen vickade jag lite för Sigge, som låg hemma och drog sig i värmen. Nån måste ju ställa upp och hjälpa hans matte i julkommersern. Det är roligt att stå bakom disken och kränga varor, som Sigges trattkantareller till exempel!

Sen fick hon klara sig själv för jag ville gå en runda och kolla alla papperskorgar. Det var många nitlotter i dom, men också dumpade smakprover och plastskedar och små skålar med matrester av allehanda slag. Det blev rena rama julbordet för mig!

Plötsligt kom värsta snygga bruden gåendes! Det var första gången jag träffat en tjej som ser ut som jag själv! Hon hette Annie och var ganska gammal men urläcker! Vi snackades vid och pussades och så. Då sa hennes matte att dom känner min pappa jätteväl och att jag är rackarns lik honom! Hälsa honom från favoritsonen, sa jag till dom. Sanningen är han han har noll koll på sina söner och döttrar, farsgubben!

Jo, på marknaden var det många häftiga intryck för en skogshund som mig, så efter ett tag trängde det på och matten och jag tog en sväng i samhället. Man kan ju inte göra tvåan på marknad, ettor däremot skvätte jag gladeligen på tomtar, granar och skyltar. Annars kan ju ingen veta att jag varit på plats och roat mig.

Till slut åkte vi hem och då skulle jag impa på matten och springa till "rutan" och visa att jag minsann kan treans moment. Men...var är rutan, utropade jag förvånat!? Knappt ett spår av koner eller snören såg jag! Dom är begravda under all snö, sa matten och så grävde vi fram dom och la undan dom tills det blir vår igen!

Blåst på korven!

Idag var det bara jag i hela världen som var ute på promenad, ser det ut som! Men vet ni vad som hände på prommisen? Jo, det stormade så rackarns så en korvsnutt blåste bort mellan mattens fingrar och min mun!!! Fatta att det tog lång tid att lokalisera den i all den där snön. Snutten hade blåst iväg ganska långt och låg begravd i flera decimeter snö. Men när jag väl hittat den inmundigades den med stort välbehag! Jag slår vad om att mattens nos inte hade dugt till att spåra upp den. Tur hon har mig!

Drar mig fram.

Vilket attans underbart väder vi har fått här i Julita!! Det stormar från Nordpolen och så yr det snö hela tiden! Mitt sorts väder, absolut! Om jag får välja så tar jag mig fram sidledes såna här dagar. Man kan drrrraaaa sig på sidan och sparka sig framåt, så behöver man aldrig lämna snökontakten med kroppen. Bra va?

Bara det att matten tröttnar efter några hundra meter och tycker att jag kan använda mina fyra snygga ben i stället för att ta mig fram. Så då gör jag det! Fort som en gepard!

Sen går vi in i huset en stund och värmer oss innan nästa snörullspromenad!

Kvällsnöjen.

När det är kolsvart utanför huset och snöstormen piskar runt knuten tränar matten och jag inomhus. Först är det stegförflyttningar. Man måste hålla stenkoll på matten då.

För ett, tu, tre tar hon ett steg eller två åt något håll och då måste man hänga med.

Här kommer benen i kors, då bär det snart av åt något håll! Gör man rätt blir det korv. Gör man fel får man försöka igen. Hon är inte omöjlig, min matte. I köket är jag attans bra på det här, det går sämre på appellplanen. Men jag jobbar på det.

SEN...kommer trollstaven fram och jag blir som förhäxad! Nä, skojar bara, det är vår target-stick. Den är rackarns kul!

Om man vill ha korv, måste man alltid följa den gröna kulan (men INTE ta den i munnen). Om kulan åker upp i luften måste man följa med...

...om kulan vilar mot golvet, ska man ligga med hakan som fastvuxen i samma golv...

...om kulan hoppar, måste man hoppa med...

...och pekar den först på golvet och sen i cirkel i luften ska man lägga sig och rulla runt , fort, fort...

..den kan hända att den pekar mellan mattens fula tofflor, då ska man gå dit och knata på...

...sen kan den cirkla lite lätt i luften, då ska man snurra tills man blir yr...

...här är det "åttor" på gång mellan mattens långkalsongsben...

...och när träningstiden är ute och all korv slut, kommer älsklingspipbollen fram ur någon gömma och man får pipa av hjärtans lust!!!

Gjort allt!

När jag kollade bloggarna i morse såg jag att både Vinja och Elba vinterspårat. Jag vill OCKSÅ vinterspåra! sa jag med bestämd röst. Jamen , lille vän, (hon kallar mig så) vi ska gå långpromenad och så ska vi träna på treans ruta idag, svarade matten. Vi kan väl göra allt! sa jag. Ok då, sa matten, och så gjorde vi det!

Rackarns, vilken lördag!

Eftersom det är lördag och ingen av oss skulle till jobbet så låg jag och drog mig en bra stund i morse. Ingen berättade att det kommit härlig nysnö under natten, annars hade jag aldrig degat så där.

Men så snart jag kom ut fick jag den där Tiger-känslan i magen igen och satt som fastfrusen för att spana bortåt vägen. Matten ville inte att jag skulle frysa rumpan av mig så hon förslog att jag skulle roa mig i stället...

...så då gjorde jag det! Och attans vad kul jag hade!

Sköna, underbara snörull!

Fram och tillbaka, hit och dit!

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmm!!!!!!!! Vilken gudomlig känsla i hela kroppen!

MEN, vem kommer där på vägen?!

Jag fick raketfart i alla benen. Jag flög fram som värsta antilopen!

Kunde inte komma dit fort nog!

Tiger, min bästis! Där är du ju! Jag visste väl att du skulle dyka upp som gubben i lådan idag.

Idag ska vi inte till jobbet, utan bara busa och springa, sa han.

Då blev jag som en unghingst och sparkade bakut av glädje och upphetsning!

Vi drar mot skogen, sa vi till långsamma mattarna. Vi ses där! OK, sa dom. Så då gjorde vi det och så sprang vi sanslöst vår tretimmars och jag är såååå lycklig.....