Stadsbesök och sällskap med Tobbe!

Jag tog en sväng till stan idag. Först gick jag och hussen och lodade utanför sjukhuset medan matten var därinne hos gammelmatten. Vi fick inte följa med in och hälsa på.

Sen skulle hussen hälsa på Clas Olsson, då fick inte matten och jag följa med. Men det stod HURRA på fönstret, så det passade ju bra för en femåring som jag.

Såna som jag får inte följa med nånstans i världen när man är på stan.

Fast jag kliade häcken i häcken utanför mattens tråkjobb, det gjorde jag. Fina barr där!

Sen ville jag vänta utanför tråkjobbet, för där står hussen och jag ofta, ofta och väntar på att matten ska komma ut. Så då gjorde jag det idag också. Då sa matten att jag var en tokstolle för hon stod ju på andra sidan kopplet.

Så då inspekterade jag matresterna som låg på trappan till tråkjobbet. Det var intressant.

Efter det hoppade jag upp och gick ett helt varv rund den tömda fontänen. Det var ganska kul.

Sen hade hussen äntligen hälsat färdigt på Clas Olsson, så då kunde vi köpa en massa mat till mig och en påse grisöron och åka hem till Julita!

Då ville jag gå på promenad utan stadsväsen, så då gjorde vi det och träffade Tobbe!

Vi slog följe och gick ganska långt.

Ibland busade vi.

Så här ser han ut, Tobbe, han är en superkul kompis!

Fem år och fyra dagar.

Allra, allra först vill jag säga tack så attans mycket för alla grattisar på min femårsdag!! Först idag har mitt ben slutat halta så ini bängen så det har varit tråkiga dagar med pyttepromenader åsså har matten varit i Göteborg och kollat på böcker som hon alltid gör så här års, så det var ju trist.

 Men vad pågår här då i strilregnet, utbrister ni kanske plötsligt!

 Jo, det var superkul banvandring i Äsköping i morse! Tyckte Smillamatten som synes.

 Idag var det många hundar och mattar som kom och tränade med oss i parken!

 Snygg-Aya var en av dom. *hjärta, hjärta*

Det är ett bra och störigt ställe vi hittat att träna på. Idag kom t ex tre kameler förbistrosandes, men det finns inget foto på dom.

Sen var det några barn som satt i lekparken i gungan och hade en katt som såg ut precis som Alf med sig. Störigt! Cyklister och joggare och främmande hundar kom förbi. Inte alls som hemma hos mig alltså.

Jag hade rosa elefant-pipisen med mig som jag pep med efter varje lyckad bana. Och faktiskt var varje bana lyckad för mig idag... det var för att jag äntligen fick göra nåt kul igen med mina ben. Jag tycker att man ska använda sina ben massor varje dag, annars blir det tråkigt.

5 år!!

Liiite pinsamt...men OK då. Alltså så här såg jag ut för fem år sen idag  :-) Attans vilken fånig skär nos jag hade då! Jag ser ju ut som en valross!

Alla vi syrror och brorsor såg ungefär lika märkliga ut för fem år sen. Fast mamma var ju snygg!

Japp, så är det! Idag har jag fyllt FEM år! Då är man ingen liten spoling längre minsann! Först fick jag dom här paketen: En egen pannkaka! Och ett eget paket kycklinghjärtan!!!

 Sen hade vi lite fest med serpentiner och så, fast ballongerna hade torkat så dom sprack.

Efter det kom då äntligen gästerna med fler presenter! Tiger lämnade motvilligt ifrån sig en påse kex...

 ...och ett paket inslaget i glitterlila papper! Mitt!

Jag var superhemlig när jag öppnade paketet, faktiskt kom ingen i närheten och fick se vad jag tog fram!

 Fast Tiger visste ju förstås...

 ...att det var en lila pipispippi! Den fastnade  i min mun och satt där när vi gick på födelsedagspromenad. Det blev en kort promenad för när matten kom hem hade jag blivit tokglad och toksprungit så jag blivit lite halt och lytt. Det kan bli så när man börjar mogna.

Efter promenaden med Tiger och pipispippin kokade vi min andra present. Jag fick kolla på alla hjärtan samtidigt, men inte röra!

 Fast sen hackade matten några och så fick jag hjärtbuljong och hjärtbitar på middagskulorna!!!

Så då fick pipispippin slicka på några hjärtan innan dom hamnade i frysen. Sån var min födelsedagskväll! Bra va? Och så har jag fått nästan fler grattisar på fejjan än vad matten får när hon fyller år :-) Nu är jag proppmätt och ska vila halta och lytta benet så jag kan gå en promenad som femåring i morrn!

Mysteriet på Sveavägen (min version).

Den här söndagsmorgonen satt jag som vanligt och slökollade igenom the Blog News för att se om något märkvärdigt hänt i världen. Då föll min blick på ett inlägg med rubriken "Vad har hänt?"och jag kände direkt att frågan var riktad till mig: Detective Chief Superintendent Rudi Webster från London Metropolitan Police, tillfälligt utlokaliserad till Julita. Ett mysterium hade skett i Stockholm!

Snabbt som ögat tog jag mig till närmsta flygplats, hoppade på första bästa flyg och befallde piloten att ta mig till Stockholm pronto! Piloten informerade mig bestämt om att jag redan befann mig i Stockholm, så där kom vi in konflikt Ryanair och jag!

Nåväl, själv är bäste dräng, tänkte jag, spände ut vingarna och tog ut riktningen mot det riktiga Stockholm!

Jag landade på Sveavägen, där mysteriet ägt rum och hittade genast en del bevis: En svart spetsvante, lösögonfransar och en ring! Precis som det stått att läsa i Bloggnyheterna!

På plats fanns de som larmat om fynden, nämligen personal från Damernas Detektivbyrås Stockholmsfilial. Det var två förtjusande damer från Peking-filialen som just nu gör sin utlandspraktik i Stockholm. Den strukturerade, systematiska och behärskade fröken Zelda visar här upp resten av bevisen: två peruker, en blond, en mörk, en flaska Dior-parfym, små, nätta damunderkläder och en penna.

Fler fynd, en dyr flaska make-up-remover och en kaffetermos i plastpåse!  I bakgrunden skymtar den andra kinesiska dam-deckaren, den kvicka, impulsiva och spontana fröken Nemi som satte mitt hjärta i brand omedelbums. Men nu är det jobb som gäller! Vad hade hänt på Sveavägen i natt? Ganska snart förstod jag, det var egentligen elementärt. Så här är min teori: Två lätt överförfriskade herrar var på väg hem efter en trevlig kväll på Hamburger Börs där de kollat på After Darks nya show. Som de hängivna After Dark-fans de var hade de köpt hela kitet och klätt upp sig för att passa in i lokalen.
Herrarna slog sig ner på en parkbänk och medan de talade om den trevliga kväll de haft passade de på att demaskera sig, perukerna av, make-upen bortgnuggad och spetstrosorna ersattes med boxershortsen...då bytte plötsligt en av herrarna samtalsämne: "Jag skulle köpa kantareller på Hötorget i går, och attans så dyra dom var!  Så jag lät bli, för jag har hört att kantareller är gratis i Julita-skogarna!" "Är det sant?", utbrast då den andre herrn begeistrat. Så då lämnade herrarna alla attiraljer huller om buller på parkbänken på Sveavägen och sprang att vad tygen höll till Centralstationen  och kastade sig på nattåget till Julita!

Och här kommer alltså jag in i handlingen igen. Jag tog ett ömt farväl av den strikta, stiliga Zelda och den livfulla, impulsiva Nemi och lovade att snart nog göra ett studiebesök på Damernas Detektivbyrås Pekingkontor när deras utlandspraktik var över, och styrde åter kosan mot Julita för att leta efter de försvunna Stockholmsherrarna. Mitt spårarbete tog mig till olika vägskäl, men snart nog kände jag mig säker på vittringen...

Ett mycket suspekt rymdfarkostliknande gömställe genomsökte jag ytterst noggrannt, och kom fram till att herrarna i fråga misstagit det för en urinoar. Ja, se stockholmare! Här i Julita lättar vi oss där vi behagar, utan blygsel!

En ödegård blev också föremål för mina nogsamma undersökningar.

Jag stod länge och lyssnade utanför den fallfärdiga ladan, om jag skulle höra stockholmsdialekt där inifrån. Men det var tyst som i graven...

Kolla! Första konkreta ledtråden! Ett gäng tappade, nyplockade kantareller! YESSSS!!! Nu är jag herrarna på spåren! Men varför är kantarellerna tappade? Om de nu var så efterlängtade av männen?

Svaret fann jag snart nog. Se här! Herrarna snubblade över den här vackra röd/vita svampen, föll i trans över dess skönhet, slängde de fula gula svamparna ifrån sig och...

...ve och fasa! ...tog sig ett par rejäla munsbitar av den nyfunna svampen i stället!

Nu blev det bråttom! Snabb som en oljad blixt sprang jag till närmsta hus. Där skyltade man med att Securitas skulle vara i tjänst, men hur jag ropade kom de inte fram för att assistera mig i sökandet.

Kunde de dödssjuka stockholmarna ha krupit in i den mystiska kött-transporten...

...eller försmäktat i den sunkiga husvagnen?

Ja, det återstår att ta reda på. Nu behövs all hjälp jag och kinesdamerna kan få för att hitta stockholmarna innan det är för sent! Här ovan ser ni området som jag finkammade idag, så om ni är hyggliga och letar hos er så ska vi nog med gemensamma krafter fixa det här mysteriet!

Vaddå? Någon därute som har en helt annan teori om vad som hände på parkbänken på Sveavägen i Stockholm igår natt? Fräckt! Men för all del, ordet är fritt! Jag ser fram emot att läsa i era bloggar vad NI tror hände!

(Foton från Nätet, Åsa Nilsonne och Arlene Blum)

Potpurri.

Det är skämmigt att jag bloggar så sällan nuförtiden, men det finns en massa anledningar till det, enligt matten...suck!

Men nu vill jag visa er att hösten äntligen har kommit till Julita! Sköna, svala kvällar med dimma och sånt, det gillar vi. Man orkar så mycket mer när det inte är trettio grader och solsken hela tiden! Häromkvällen gick jag en mysig promenad med Tiger t ex, fast det finns inga foton på det.

Igår fick matten värsta behovet av grillpinnar! Så då åkte vi i räserfart till Katrineholm för att köpa såna så hon skulle lugna ner sig. I affären tyckte dom att grillsäsongen led mot sitt slut så det fanns bara åtta pinnar kvar. Så då köpte matten dom. Sen tillbringade hon kvällen med ett hålslag och alla mina rallyskyltar.

Vi fick en snilleblixt och bjöd in alla i Julita som ville på rallyträning i Äsköping idag! Så då åkte vi dit och byggde bana med grillpinnar och sånt. Vi blev fem pigga hundar som kom och tränade i strilregnet. Jag och Aya och Yssa och Ymur och Urra!

 Det fanns äppelträd man kunde stå under när man ville fota eller käka mellanmål eller så.

Det var uttänkt så att vi hundar skulle bli störda hela tiden. Och det blev vi. För det var bilar och motorcyklar och främmande hundar (en supersnygg springertjej !) och joggare...

 ...och den här farbrorn som blev nyfiken och rullade över från ålderdomshemmet och läste på skyltarna och testade banan lite!

Efter ett par timmars övningar åkte vi hem och hängde alla skyltarna på tork. Och där hänger dom än. Fast grillpinnarna är torra. Sen sov vi middag och sen gick vi långpromenad i regnet.

Matten är ganska besviken på sig själv att hon inte lärde mig att söka batteriladdare i stället för bomullspads med telukt. För laddaren och extrabatteriet till mellankameran är putz weg! Sen många veckor. Därför blir det så sällan bloggat, för mobilkameran klarar inte att fota om jag rör mig en millimeter, då blir det bara blurr. Och den långnästa kameran vill inte matten släpa på i regn och rusk.

Nu vänder matten och upponer och utoin och framotillbaks på hela huset på kvällarna för hon vill hitta laddaren och batteriet så hon kan blogga fina foton på mig igen. Under tiden iakttar jag röran och önskar att det var en tepåse som saknades i stället....