Kidnappad!

Idag kom matten hem mitt på dan. När hussen skulle åka till affären följde vi med en lång bit, sen hoppade vi ur bilen och skulle vandra hem genom skogar och fält, för det var en attans fin dag!
Kolla bara så fint det var!

Vi knatade förbi supermånga hönor som blev förskräckta när dom fick se mig!

En av många skördetröskor som jag såg. Det är ett rackarns skördande överallt här i Julita.

Men hallå! Kolla, kolla, utropade jag helt överraskad! Kolla bilen som kommer! Det är ju för attans Tigers bil! Klart det var! Tigermatten tvärnitade och vi slängdes in i bilen, och med en rivstart så gruset yrde svängde hon runt och drog iväg med oss! Tiger och jag kastades runt i bagageutrymmet i svängarna och matten höll i sig för kung och fosterland!

Efter en ganska lång mardrömsfärd blev vi till slut utsläppta här! Jag rusade ut ur bilen och flydde så långt jag kunde ut på en brygga...

...när bryggan tog slut slängde jag mig med dödsförakt ut i vattnet och sam iväg!

Nä, skojar bara! Gick ni på det? Vi hade fått skjuts till Tigers sommarstuga som ligger precis vid Hjälmarens strand. Där kan man bada hela dagarna och hela nätterna hela året om man vill! Och det ville vi, Tiger och jag!

Sen gick vi husesyn och vet ni vad? Man kan ta flygfoton inne i Tigers sommarstuga!

Näst efter sjön och bryggan är det här det bästa idag: tadaaaa...ett fint dass till min samling!

Vi var kvar hela eftermiddagen här vid Hjälmaren och badade och fikade och busade. Tänk så bra det kan bli när man blir kidnappad på sin långpromenad!

Nisse.

Jag och Nisse har lekt och busat. Det var det viktigaste idag.

Dubblet dambesök minsann!

Tidigt, tidigt i morse hade vi värsta blixtvädret i Julita. Jag märkte inget av det, men matten och hussen var vakna ett tag...så förmiddan blev slö, vi plockade lite svamp annars softade jag mest i solsoffan...
...bäst jag låg där och tänkte att attans vad tråkigt jag har...

...så svängde en bil upp hos mig och ut ur den kom...tadaaaa...Siri och Smilla!!!

Dom tyckte att det var dags att kolla hur jag har det hemma hos mig, jag var ju hos dom för några veckor sen och checkade läget där!

Jag visade hur jag bor och hur man pinkar om man är karl!

Visst är dom härligt fina, mina tjejkompisar?

Här är lillasyster Smilla.

Jag är superbra på att jaga brudar! Till och med två åt gången.

Det här är, tror jag, båda tjejerna...eller också är det bara en.....hmmmm.

Efter att ha kört hårt hemma på gräset tog jag med dom på skogspromenad. Vi gick inte alltid på rad.

Ibland pausade vi i den skönt fuktiga mossan också. Efter att jag visat mina skogsstigar samlades vi igen i min trädgård för mer bus och så kollade vi lite hur man gör bra rallylydnad, för det är flickorna och deras matte Brita fena på.

När Siri och Smilla åkt hem blev jag alldeles sömnig och så snarkade jag länge, det tar på krafterna att ha damsällskap i flera timmar. Men attans så kul det var! Kom snart igen, tjejer! Jag saknar er redan!

Jag har varit på releaseparty i Bie!

Kan vi inte åka på nåt releaseparty idag, undrade jag försynt i morse? Kan vi väl, sa dom. Och så åkte vi till Bie. Det tar ungefär tio minuter från mitt hus. (Alf är född i Bie, men han fick inte följa med ändå).
När vi kom fram satte vi oss i en park, en kurpark, och väntade med en massa andra. Det var lite tråkigt.

Sen började värsta brunnsorkestern spela i en liten paviljong, det svängde hur bra som helst, så då låg jag och stampade takten och så... Sen pratade författarinnan, Anneli Jordahl, om boken hon skrivit om Bie när det var kurort där för länge sen. Det var attans intressant att lyssna till.

Efter det drack vi lite kurortsvatten, jag fick också smaka. Nu kommer jag aldrig att bli sjuk! När det var dags för kaffe och hembakt väntade jag utanför...

...och när dom mumsade i sig allt gott stod jag bunden vid en björk i skuggan för det var attans hett idag i solen! När matten och hussen och mattens brorson var mätta så sa vi tack och adjö och åkte hem.

Vi hittade ett paket kycklinghjärtan i frysen som vi kokade och provåt. Det var nästan lika välgörande som Biebrunnsvattnet tror jag. På kvällen var vi i skogen och plockade kantareller tills det blev mörkt.

Förresten, idag försökte jag fånga den här krabaten....det gick inte.

Godispåse och höstkulörer.

Jag måste vara jordens mest lyckliga hund! Idag kom det godis i posten IGEN!! En påse supersmask från Zelda och Nemi för nu hade vi vunnit tredje pris i deras senaste bloggtävling!

Jag tog gottiset till min stuga och ställde påsen där. Kanske ska jag ha party snart....

...för då kan jag bjuda på barbecue-godis!!! Jag har smakat...det är delikata bitar i vinnarpåsen! Tack, Stockholmsdamerna!

Efter gottesmaskandet gick vi en kort promenad. Nu ska vi visa bloggisarna att det är höstlikt i Julita om dom undrar om sånt, sa jag. Här är höstfärger...fota mig här, föreslog jag.

Och så kan vi visa att dom illgula fälten som vi visade i somras ser ut så här nu...tråkbruna är dom och luktar illa gör dom.

I skogen var det mörkare och där lekte jag tittut bland ormbunkar som fortfarande är gröna.

Sen sprang jag hem för jag blev så attans sugen på barbeque-påsen och så tyckte jag att ni sett nog av mig poserandes i höstfärger för idag.

Pinn-chock och arm-hopp!

Matten cyklade iväg långt bort och la ett långt spår till mig i morse. En timme senare var jag där och gick spåret. Vi fick värsta pinn-chocken när jag plockade upp den första. Den såg ut som om en attans flismaskin tuggat på den sen matten la den i skogen!! Då undrade vi vad för sorts vilt, tuggigt djur som gick i skogen tillsammans med oss! Spännande! Haha, här är vilddjuret! Gyllen-Kajsa var i samma skog och plockade svamp. Hon hade hittat min spårpinne och tyckte att den luktade Snygg-Rudi så hon flisade den! Sen fanns hon plötsligt där som jordens bästa spårslutsbelöning vid min slutpinne!! Lite svårt var det allt att koncentrera sig på spåret när hon satt där och glänste!

Jag berättade för henne att i mattens väska finns köttbullar, minsann. Då blev hon hur sugen som helst!

...och intog värsta bästa tiggarposen framför matten och väskan! Så då fick hon smaka, förstås!

Vad pysslar vi annars med här i Julita då, undrar ni förstås. Jo, vi roar oss med lite tricks.

Först värmer jag upp med att hålla reda på vilken tass som heter "Tassen" och vilken som heter "Andra". Oftast är det lätt. Men ibland rör jag ihop dom, då får man inget godis. Matten säger att dt här är bara grunden till en grej hon tänkt ut att vi ska träna inomhus i vinter.


Sen brukar jag hoppa genom mattens armar. Det är så attans roligt!!

På danslägret sa matten att ALDRIG kommer hon och jag att lära oss det tricket, för jag skulle vara för stor, sa hon! Och hon trodde att jag skulle krossa hennes näsa när jag hoppade. Fast det har jag aldrig gjort. Vi ska finslipa det här, så blir det riktigt bra, tror vi!

Dass och lite annat.

Jag har funderat en del på det där med dass. Får dom se ut hur som helst eller finns det en dass-norm, frågade jag matten idag? Vi går ut och kollar, svarade hon pedagogiskt. OK, sa jag, och så gjorde vi det.
Det första dasset jag såg hade röda mattan ute...det såg välkomnande och fint ut, beslöt jag.

Nummer två, strax intill, var i bedrövligt skick, sprucket och skräpigt och rent ut dassigt såg det ut! Dit in skulle jag inte gå om det så var värsta paniken!

Nästa dass låg långt upp i höga våta gräset, så det blev ingen närgången studie av det, fast det såg ju inte så illa ut på avstånd.

Dasset vi kom till sen var inget dass, enligt matten, utan en jordkällare. Ja, jag kan då inte se någon skillnad...

Jag tog en dasspaus och kollade in värsta största glasbitarna som jag hittade! Dom var gröna och tunga.

När vi gått en bra stund utan att hitta några fler dass tog matten upp orangea älgen ur fickan och så vallade hon en korridor i skogen och gömde den där , så jag fick leta och få godis och så.

Nästa skogsfynd var luriga svampar som såg ut som ena rackarns blomkålar.

Ett dass...ett dass, ropade jag exalterat! Fel igen...jordkällare, sa domarmatten som verkar veta allt.

Men snart nog nosade jag upp promenadens snyggaste torrdass! Första pris till det! Jubel, pokal och applåder!

Fota mig lite bland ljung och lingon, beordrade jag! Så dom ser att det börjar hösta sig i Julita-skogen. Skall ske, sa hon.

Nä, sa matten när jag pekade på det här...det är ett hus för soptunnan. Men tusan, också, hur ska man kunna se skillnaden på dass, jordkällare och sophus, utbrast jag frustrerad?

Fast dagens sista lilla hus är helt klart ett prakiskt dass...det ligger i nerförsbacke, så om man har bråttom får man värsta farten in och kanske hinner i tid!