I ägget.

Min påskafton började hur bra som helst. Någon hygglig och generös en hade droppat en köttig skank utanför mitt hus. Det ser nästan ut som en del av påskharen. Men nu...ääääntligen....taaaadaaaaa:

Slut på alla spekulationer! Här är vad dom knökat ner i mitt påskägg i år! En alldeles egen garderob!

Man kan öppna här.

Kolla vilket tjusigt skåp!  Massor av utrymme och luktar som en hel brädgård gör det. 

Finfina hyllor. Stadiga och bra. Värsta bästa påskpresenten, bestämde jag glatt!

Efter den inspektionen drog jag till skogs och gick ett påskspår. Jag rusade fram som ett ånglok och plockade alla pinnar och fick våfflor för det. Sen tappade matten alla kycklinghjärtan i skogen, så där ligger dom och är belöning till dom vilddjur som kommer förbi. Suck!

 Efter spåret ville jag flytta in i garderoben. Så då gjorde jag det.

Jag hade mina pinaler utspridda överallt tills igår. En massa jox i garaget, en hög med grunkor i förrådet, spårgrejerna i cykelskjulet, rallyprylarna i huset och konerna i krukskåpet.

Nu har jag samlat nästan alla saker här. Resten ska jag bära hit en annan dag.

Jag tror att när jag är klar med min rallykarriär ska jag bli inredningsarkitekt.

Långfredag.

På långfredan fick man köra rally i åtta timmar om man ville i vår Hall. Så vi åkte dit och tog med lill-matten som aldrig varit där, för att träna några timmar! Här kan alla se hur vi tränar och har oss. Matten läste fel på en skylt, så vi fick göra om, sen läste jag fel på en skylt och vi fick göra om, sen fattade vi inte riktigt varandra och fick göra om, men annars flöt det på bra tycker jag.


Häng med och kolla lite hur jag har det på mina träningar!

Godis!

Kattmat!!!!

Konsten att runda koner med matten till vänster.

Man ska alltid kolla på matten.

Våfflor!!!!

Bus!

Pausgrejande.

Lill-matte!!!

Min elefant-med-snabel-imitation.

Buga och tacka.

Stenkoll.

Hehehe!

Osorterat nonsens och paket.

Nu myllrar det i Julita-skogarna! Matten försökte övertala mig till att posera i stacken, men där går gränsen för mig, oavsett muta!

Så här har ni aldrig sett mig förr va? Rakt in i hjässan

Eller i snoken, hehehe!

Allvarligt nu. Jag har hittat en till mockafjäng i skogen. Helt annorlunda mot den andra, men lika mystisk tycker jag. Lite rostig också.

Jag tycker att man ska låta vårvindarna vina genom pälsen så här års.  Och lyfta öronen. Och vädra bort lite vinterskräp.

Jag har vibrerat igen! Jag tog med en guldtia och stoppade i vibrationsmaskinen. Det var så mysigt så jag glömde käka upp ostbiten som låg bredvid mig och ystade sig!

Jag har sparat det bästa still sist: Två bautastora, supertunga platta paket har man köpt till mig. Min påskpresent, sägs det! Jag är så nyfiken så jag kreverar snart! Är det aldrig påsk så dom kan knöka ner mina paket i ett påskägg som jag får öppna och äntligen se vad det är!

Publikfavorit.

Hoppsan! Varför skuttar Rudi omkring så där roligt, undrar ni nyfikna förstås!

Aha! Han jagar värsta grisörat, konstaterar ni nu glatt!

Han är grym ,den där grabben, jublar ni beundrande!

Applådera, applådera, uppmanar ni varandra upphetsat nu!

Jordens häftigaste öronkämpe har besegrat ännu ett supervilt öra och publiken är extatisk, eller hur?!

Er hjälte fotas med den nedlagda trofén! Kamerablixtarna ljungar över snön!

En jägare och hans byte! 

Segerns sötma blandas med örats arom.

Inget stimulerar aptiten så som en vunnen match!

Kolla hur jag laddar inför nästa jakt under era stående ovationer! Vilket dumdristigt öra skulle tordas utmana mig, va?

Sovmorgon.

Mmmmmmmmm.....njuuuuter!

Vi har sovmorgon idag, för matten ska jobba på kvällen.  Så då gick vi jordens roligaste promenad i sol och polarvindar med stormstyrka! Ibland tränade jag rallymoment med värsta farten och åt korv.

Men mesta tiden härjade jag runt som en virvelvid på skaren, kilometer efter kilometer på vidöppna vidder. Jag blev så sprallig så jag slog kullerbyttor, men det finns inte på film. Matten höll på att skratta sig fördärvad när jag överraskade henne med mitt nya trick!

Min söndag, förkortat version.

Först klippte jag klorna, sen klipptes jag mellan trampdynorna, sen klipptes jag lite här och där på måfå, som matten alltid gör. Efter det blev det  promenad och jag fick jag leta pinnar i skogen och springa i hundra knyck på skaren igen! En gång spanade jag från en utkikssten...

...och då upptäckte jag en mockafjäng i en annan sten! Det har jag aldrig gjort förr.

Men attans, vad har hänt här, utbrister ni förstås när ni ser alla spår på skaren?! Jo för här har jag tränat rally i kvällssolens glans. Visst syns det att jag tränat nästan alla moment? Bästa apellplanen fem steg utanför tomten. Jag vill ha skare året runt! Det är så praktiskt.

Trimmad älg och annat.

Kolla! Kolla vad jag hittade i skogen idag! Någon hade trimmat sin älg här! Hela marken var täckt av älghår! Överallt!  Kolla noga så ser ni....överallt! Märkligt!

Efter det så gick vi på skaren hela promenaden. Man kan gå på de konstigaste ställen som finns nuförtiden. Vi gick i flera timmar på bara skare, och så tränade jag på att springa det fortaste jag kunde nästan hela tiden, för det kommer absolut inga bilar eller så på skaren.

Efter lunchen ville jag spåra. Men det kan man inte i snön, utbrast matten förskräckt! Johodå, sa jag bestämt, för det hade jag nyss läst om på fejjan att andra hundar fick göra. Så då skickade  jag ut matten att lägga ett spår på skaren. Så det så!

Det var superkul! Jag sprang i hundra kilometer i timmen och lekte racerbil i spåret, plockade pinnar och knockade korvpåsen ur handen på matten så jag kom åt alla snuttar på en gång! Så otroligt roligt var det! Nästan som om jag var lika trimmad som älgen. Kanske gör vi om det i morrn. På kvällen joggade vi tre kilometer, för nu är jag i full gång och coachar matten inför kvartsmilen igen. Jag har aldrig en lugn stund.

Kort rapport.

I söndags, då satt jag och väntade ivrigt på att extramatten skulle komma och promenera med oss i vårvädret. Dom undrar alltid: hur sjutton kan Rudi veta när extramatten ska komma hit? Men attans, svarar jag då, jag hör ju när ni kommer överens om det på mobilerna!  Duh!

Hör väl vad ni säger förstås!

Igår smet matten iväg till Västerås hela dagen och satt och skrattade åt den här människan. Och käkade chokladmousse-bakelser! Och jordärtskockspuré. I stället för att vara med mig.

Hussen skulle till tandläkaren idag så då åkte jag med till stan och vallade matten under tiden. Då såg jag att vattnet i stan rinner jordens fort! Och hörde att det DÅNAR!

Men jag hittade lugnt vatten med fjäderfän i också. Så då satte jag mig och mediterade lite med dom.

Utegymmet var kylslaget och alla styrkeapparater var lediga så då tog jag mig en bensträckare på den här.

Jo, så ska jag berätta att mattarnas sista häst, Frida, finns inte längre. Hon blev 27 år och hon var en superhäst i alla dom åren. Här är lill-matten och hon för så där tjugo år sen. Matten har inga hästar nu när hon har mig, för jag är mer lätthanterlig att ta med sig och så...men Frida var ju fin tyckte alla.