Söndag i Julita.

Fast jag tog sovmorgon idag så hann jag hur mycket som helst! Häng med så ska ni få kolla på allt jag gjort!

Allra först flyttade vi min garderob dit den ska stå. Attans mycket jobb med att först flytta den och sen alla mina prylar.

Där borta...nästan längst bort från huset...där står mitt skåp med träningsgrejerna nu. Smart va? Att ha grejerna där man ska träna och inte hundra meter därifrån.

Promenaddags var det efter flytten. Vi kollar om Loke växt nåt sen i tisdags, föreslog jag. Så då gjorde vi det. Loke blev superglad när jag kom förbi och han ville göra precis som jag, gå som jag och sånt.

Sen i tisdags har Loke fått dubbelt så långa ben, tror jag. Jag mätte inte precis men nog verkade dom jordens långa!

Han hade läst min blogg igår, om liptipset och så visade han mig att han tränat på det. Duktig krabat!

Efter jag lämnat Love gick vi på långpromenad. Plötsligt mötte jag Nella! WOW Ruuuudi, tjoade hon glatt och ställde öronen rakt upp av pur glädje att se mig!

Det var vårhett i solen och efter Nella-mötet behövde jag svalkas av. Då hittade jag en plätt med rullsnö!

 Det var ett välbehövligt rull vill jag lova.

 Precis bredvid glaciären var det vår igen. Kolla!

Matten och Lokematten ska ränna omkring i Alperna senare, så då har matten köpt värsta vandringskängorna. Idag knatade vi drygt en mil med premiärskorna på. Och det gick bra så då blev matten glad.

När jag var nästan hemma igen hittade jag Alf. Han satt på en bräda och solade sig. Sen följde han med mig hem.

Det blev karré till lunch och en tupplur. När vi vaknade tog vi en skogstur i en annan skog och pinkade lite.

Väl hemma igen la jag mig effektfullt bland scillorna medan matten jobbade och slet...

...och byggde vårens första rallybana till mig!! Attans praktiskt med garderoben då. Sen tränade vi banan fyra gånger och skrattade hela tiden! Sån var min söndag.

Försökt apportera retriever.

Tjaba! Rudi här! Tips på en kulig grej att göra: Sitt på en stock...

 ...och lipa åt folk som går förbi på vägen :-))

Allvar nu! Äntligen dags för del två i retrieverapporteringskursen! Hurra, jublade jag och matten och slog läger i solskogen. Det blev attans varmt så då flyttade vi vårt läger till skuggan.

Ofta var det teori och då hade jag det ganska hyggligt och lyssnade bara med ett halvt öra på vad fröken babblade om.

Ibland blev hon så långrandig så jag slumrade till. Men matten hörde på och berättade för mig sen. Så det var ju bra.

Så här såg det ut när mattarna funderade ut hur vi skulle springa och varför.

När vi äntligen skulle börja grovjobbet var jag superglad att ÄNTLIGEN fanns det en retriever att apportera!

 Snygg-Nässla, minsann!

Jag satte genast igång med att leta bra grepp runt henne.

Och här fick jag till ett riktigt apportvänligt....men då avbröt mattarna och vi fick jobba med dummys i stället.

Essi-matten fotade mig lite. Först skulle vi "söka stort". Det var hur kul som helst, för det var nästan som uppletande, fast med dummysar kastade slarvigt här och där i olika terräng. Senare blev det "närsök", då ska man inte springa iväg utan stanna och leta pyttedummysar som är nergrävda alldeles i närheten.

Dirigering blev det igen förstås, nu skulle vi dirigeras Ut rakt fram och åt både Höger och Vänster i raka vinklar. Det gjorde jag så gärna för det stod ju en skål med fläskkarré i slutändan!

En annan grej var när Nässlamatten stod i skogsbrynet och kvackade och kastade en dummy med flaxande vingar medan man kollade, så skulle man vända sig om, och under tiden BYTTE hon den stora flaxen mot en liten grå trist en på samma ställe. Sen när man vände sig om så skulle man springa attans fort och leta reda på den lille fast man trodde att man letade efter en stor en...ja, ni fattar...
Hur som helst tycker matten och jag att retrieverapporteringskursen med Essi och Nässla är det roligaste vi gjort på hundra år. För allt är kul och annorlunda och så får matten vissla i pipan.

Loke!

Matten hade med sig en tysk basselusk hem så hon har varit lite gnällig några dar. Men idag var hon piggare och sa att om du, Rudi, bär den här superroliga nya bollen och två smaskiga Luddekex så kan vi hälsa på extramatten en stund. Så då gjorde vi det.

Jordens överraskning!! För hos min extramatte satt den här krabaten och spanade efter mig och presenterna!

När han fick se mig blev han så attans exalterad så han pinkade en pöl!

Tja, pysen, jag är din nya farbror Rudi, presenterade jag mig...

...det var lite burdust kanske.

Och jag är din nya bästis Loke, svarade pysslingen då.

När jag blivit en stor jaktlabrador, om ett tag, så ska vi ha lika kul tillsammans som du och Tiger hade, lovade den lille.

Jo, det tror jag också faktiskt.

Loke hade aldrig i sitt åttaveckors-liv sett en så yvig svans förr, så han var alldeles fascinerad av den!

Loke kollade på mig när jag gjorde vuxensaker.

Ibland låtsades han bli attans rädd för mig, hehehe...

Loke är ungefär lika lång som en sko i storlek 42.

Min present-boll var lite bånglig men attans rolig, tyckte han.

Han var läraktig, jag visade var man ska dricka vatten hemma hos honom. Sånt har jag stenkoll på eftersom jag bodde där en hel vecka nyss. Vet ni, att bara några timmar efter att jag flyttat hem igen den gången, så flyttade Loke in. Det blev nog alldeles för tomt när jag var borta, tror jag.

Jorå, Loke ska jag nog lära allt jag vet och kan. Och när han blir större ska vi brottas och jagas och gå lång-långa promenader i storskogen tillsammans, precis som finaste Tiger och jag gjorde! Skynda dig att växa nu, lill-kisen!