Här är en till. Det finns många...
Jag vill inte åka i den här skrothögen, matte. Det ser dragigt ut. Vi går härifrån!
Titta, Nellies gamla hus! Undrar om hon är här och hälsar på idag eller om hon är i sitt nya hem i stan? Ska jag väl kunna spåra mig till. Men, nej, det var lika öde som vanligt. Det ska bli spännande att se vem som köper gården, kanske nån med en juste brud! Eller en killpolare, det har jag nästan inga. Man kan ju önska.
7 kommentarer:
hihihi vilken tur att matte är fumlig o tappar vantar!!
Vilka snöhögar med bilar i! Mitt i skogen? Inget vidare idé att gräva sig ner i dom högarna inte. Men vanten hittade du ju. Bra att ha och tugga på. Och springa med. Fick du lämna tillbaka den sedan då? Det brukar jag alltid få göra. - Hämta vanten, säger min matte när hon har tappat den och så springer jag .... Ack ja. ¨
Ha en skön fredag, kompis!
Fy vilka fula bilar ... akta dig för dom. Vad du är duktig på att flyga. Det måste vara dina öron som gör sitt till. Ha' en bra helg! Pariserkramar
Mina öron är tyvärr för korta för att kunna användas vid flygturer.
På måndag då ska jag pinka in E tuna och extra mycket där du varit.
Tänk att folk kan få för sig att parkera var som helst, eller ja, skrota bilar då....
Ha en go och rolig helg du och vantarna!
Kramar
Bra med bilar i skogen. Då kan ju du och maten miljöträna på hemmaplan liksom. Kul att grå vantar funkar lika bra som rosa...
Nä nu blir jag avis... kan du flyga????? Jag tror jag skall låta mina öron växa för det vill jag med. Yes, alla vantar och mössor är mördarvänliga oavsett färg..
Skicka en kommentar