Rapport från ännu en tävlingsdag.

Här ligger jag och vilar ut efter min långa söndag! Matten och jag steg upp kl 5 i morse och så var det dags för lägre spår-tävling igen! Attans, jag går fram som på räls i kilometerspåret!

Det gör inte matte med sina bautafötter. Nästan omedelbart stöp hon i vanlig ordning, den här gången stukade hon stampfoten rejält! Obs! Varning! Klicka inte för förstoring, det räcker så gott ändå. Men hon är seg, matten, och vi rusade vidare i spåret. 17 minuter, alla pinnar och stiligt påsläpp minsann!

Tänkte överraska matten idag, så jag ålade omkring som en orm på krypet och fick nior av båda domarna. För en vecka sen låtsades jag som om jag inte förstod när hon sa "Kryp"!

Sen sa matten att nu är du en stor och tuff kille, så idag får du ligga plats när dom skjuter! Ok, då sa jag, men så glömde jag lägga mig precis när hon sa till, så då fick vi poängavdrag för att jag inte hörde vad hon sa. Men annars så låg jag still och lugn som en filbunke dom fem minuter när det sköts och matten stod 50 meter bort och hade hjärtklappning som nästan överröstade skotten. Efter det var matten så glad så jag trodde att hon skulle spricka!

Här är resultatet. Någon bruks-schäfer blir jag nog aldrig, men jag är oslagbar när det gäller spår!

Vill ni veta vilket bus jag gjorde på tävlingen? Jo, mellan apporteringen och hoppet råkade jag höja blicken och såg en stor baddare till rottis-grabb liggandes vid sidan av appellplanen. Jag tog sikte på honom och skuttade dit. Matte vrålade som om någon stuckit kniven i henne och rottismatten skrek som en gibbonapa mot mig. Så jag hejdade mig tills matten hann ifatt och så gick vi tillbaka och jag hoppade uruselt för det var svårt att koncentrera sig efter allt skrikande.
Matten skämdes, tills hon äntligen kom på hur det var: precis där rottisen låg brukar min tub med mjukost ligga när vi tränar, och när jag såg en annan kille ligga där fick jag hjärnsläpp och trodde att han snott min ost! Solklart fick man lov att skutta dit och kolla, eller?

Taggigt på Tiger-stigen.

Idag bara regnar det och plaskar så vi höll oss i skogen. Vi gick Tiger-stigen, den heter så för det var Tiger som visade mig var den går. Smart va?

I slutet av Tiger-stigen ligger ett berg av taggtråd. Matte ville fota det, och sa åt mig att sitta still långt därifrån medan hon gjorde det. Men, attans, vad nyfiken jag blev så jag smög fram och kikade, då fick jag bannor...

...men jag gjorde mig inte illa, så vi blev sams och vandrade vidare genom den blöta skogen.

Blandat nerkrafsat.

Ikväll gick vi förbi Pinglas hus. Jag slog ner rumpan och hängav mig åt en fullkomlig luktorgie tvärs över åkern mot hennes gård. Jag kunde ha gett en förmögenhet för en glimt av hennes rumpa!

Nu över till något helt annat: När matte skulle fota mig så hade hon helt fel inställningar på kameran. Då blev det ett foto av en spökhund! Kolla!

Och så måste jag berätta att vi inte vann något pris i fototävlingen i KK trots att ni röstat så bra! Men det känns attans fint med sån fin fan-club ändå! Den här gången var det en räv som vann, hellre det än en död fisk.

Önskas: Lättfotad matte!

Häromdan kom matte hem med en sprillans ny pip-apa till mig! Vi har pipit mycket tillsammans sen dess. Nyss kom jag hem från skott-träningen och skulle pipa lite..då pep apan inte!

-Attans Alf, är det du som dödat min pip-apa? Nu ska du få på moppo...!

- Nu coolar du ner dig och lyssnar på mig, Rudi! Jag är oskyldig! Matten dödade pip-apan med sin klumpiga fot när hon klev på apan nyss! Vi har en matte med bautastora stampfötter som sabbar våra leksaker! Vi vill ha en lättfotad matte!

Kompisbus och kärleksbrev.

När matten kom hem ringde vi Tiger och frågade om han ville umgås lite ikväll!

Som synes ville han det!!!

Visst blir man glad och spattig i hela kroppen när man träffar en god vän?!

Vi drog till skogs. Det är höst i skogen.

Den här ladan hade ramlat ihop sen sist vi gick förbi. Det är INTE mitt fel!

Trumpinnebenen bara ränner omkring med mig när Tiger är i närheten...

...det blir svettigt, men det är ju så attans kul...

...tycker vi båda två.

Det började skymma när vi kom fram till Gyllen-Kajsas hus. Hon var inte hemma. Synd om henne, när hon nu hade två uppspelta kavaljerer på tomten!

Det mörknar snart nu på kvällarna, så till sist måste vi dra hemåt. Snacka om flås, flämt och lortiga ben. Det blev slangen och påtvingad vila i bian tills andningen kommit i normal takt igen. Sen blev det käk...

...och SEN fick jag äntligen öppna paketet som kom i posten idag!!!!

Kolla!!!

Kolla baksidan!!!! Från en av mina blogg-fästmör: Snygg-Elba!!! Kärleksbrev minsann!

Kolla, kolla!!!! Känn aromen!!!! Oemotståndlig, precis som avsänderskan!

Elbas handlingskraftiga matte hade malt ner en älg i brödsmeten och så torkat kex av det till sin hund! Såna mattar finns på riktigt!!!! Och så ville Elba dela med sig av sitt superdupersmarriga godis till mig!!! Aldrig förr har jag ätit något så gott. Elba, jag vill bo hos dig! TACK!

PS receptet finns på Elbas blogg.

Debut i lägre spår!

Först av allt: 1000 tack till alla som har röstat på mitt foto!!! Man får rösta t o m måndag!

I morse gick matten och jag upp kl 5 och promenerade omkring lite i beckmörkret. Varför då? Jo, vi skulle debutera i lägre klass spår idag. Och man skulle vara där kl 7. Och först skulle jag kissa och bajsa, tyckte vi. Vi var 15 st hundar som skulle tävla och matten drog startnummer 1! Det var smart av henne! Sen åkte vi många mil till mitt spår som låg klart och väntade på mig i en främmande skog. Lätt plätt! En kilometer genom snår och ris och träskmark var ju vardagsmat för mig. Matten ramlade pladask tre gånger, men jag höll mig på benen. Sju småpinnar och en slutpinne hade dom placerat ut i skogen. Jag plockade dom en efter en tills alla låg i mattes ficka. Då hade vi rejsat fram i tjugo minuter prick. Man får hålla på i 25 minuter, så det gick ju bra. Resultat: 10 p för spåret och 10 p för påsläppet. Två domare står nämligen och glor på en de första 150 m och kollar att man sköter sig och så får man poäng efter det. Så hade vi alltså så många poäng man kunde ha när vi kom tillbaka till klubben. Då såg det ut som på bilden ovan. I ledningen : Rudi alias Ludde!

Sen skulle dom tuffaste hundarna ha budföring och platsliggning med skott. Men matte tycker inte jag är klar för det än så vi gick en sväng i skogen när det sköts som mest. Och sen var det lunchrast, och jag var så trött så trött. Jag brukar sova middag så dags. Men jag kunde inte riktigt slappna av för att man skjutit så många skott nyss. Tänk om dom börjar skjuta igen!

Kl 13 var det äntligen dags för lydnaden, och eftersom jag var hund nu 1 så började vi. Men nu hade jag lessnat lite och ville hem, så jag var inte världsbra, men bra. Jag gjorde några tabbar och ville absolut inte krypa. Kryp själv, matte sa jag och strejkade!

Klockan 15 var äntligen alla moment klara för alla 15 hundar och då fick vi veta att vi var godkända! Och då blev vi jätteglada. Man blir uppflyttad till nästa klass om man får 420 p och man är godkänd om man får minst 300 p. Vi skrapade ihop 392,5 fast vi hoppade över så många grejer! Men så är jag ju en spårstjärna också!

Vi var hemma kl 16.30 och nu har vi käkat och nu ska matte läsa morgontidningen och jag ska sova några timmar. Det är tröttsamt att tävla i bruksgrenarna. Men kul!

Nu kan ni rösta på mig!!!!

Alla mina fans har chansen att rösta på min headerbild i ännu en tävling! Vi kom ju snopet tvåa i Eskilstuna Kurirens tävling, nu är vi bland finalisterna i Katrineholms-Kurirens. När mattar och hussar ändå ska rösta i andra val så kan dom provrösta på mig först, för att träna!
Bild 14 alltså!
Här är det:
http://kkuriren.se/tavling/rostasommarbild

Lunchrast med matte.

Idag åkte jag till stan för en lunchdate med matte. Jag är inte tillåten på tråkjobbet hon har, så jag väntade tåligt utanför.

När hon väl dök upp, började vi nöta asfalt och betong tillsammans...

...jag luktade i alla häckar jag såg...

... läskade mig och tog ett fotbad i vattenhålet...

...nosade noggrannt av området vid ån...

...tog igen mig lite bland fimparna under en bänk...

...kravlade ut och tog igen mig lite till...

...spanade lite efter brudar tills husse kom och skjutsade hem mig till skogen.

Uthållighetsprov!

Nu ska ni få höra vilken superkväll vi haft! När matten äntligen kom hem från tråkjobbet skjutsade hussen och jag henne ganska långt bort och lämnade henne där med min spårpåse! Det var lite oroligt att bara dumpa henne så där mitt i skogen och åka hem utan henne. Efter nästan en timme kom hon hemflåsandes, grabbade tag i mig, godispåsen och spårselen och drog iväg igen omedelbart.

Så powerwalkade vi över stubbåkrar, genom skog och över fält jättelångt bort. Spårselen åkte på och så var det bara att börja jobba! Attans vad jag plöjde på över stock och sten, genom ris och kärr. Matten slängde som ett ankare i andra änden av linan och snubblade och ramlade titt som tätt. Det var skitkul! Jag plockade spårpinnarna och bytte dom mot pannkakor varteftersom jag hittade dom. Efter en dryg kilometer var vi plötsligt hemma igen! Då var vi så trötta, andfådda och kantstötta så vi ramlade ihop i en hög och bara pustade en lång stund. Det var mitt livs roligaste spår, tror jag, och matten bara tindrar med ögonen när hon tittar på mig i kväll!

154,5 poäng.

Nej, nu får jag skärpa mig! Att det ska vara så omöjligt att få till det där tredje förstapriset så jag får mitt LP2! Matte och jag tävlade idag igen och kom tvåa igen. 154,5 poäng fick vi ihop idag.

Här är beviset. Så här var det: två steg in på det fria följet låg där en fantastiskt god luktfläck mitt i vägen för mig! Medan jag stod och njöt av den tappade vi en massa poäng. Hoppsan! Sen glömde jag lägga mig ner när matte sa till en gång och då blev det nolla där. Men annars var jag superbra idag! Matten är sååå nöjd med allt utom luktterapin jag höll på med. Nöjdast är hon att vi fick en 9:a på fjärren, som verkligen inte varit min starka sida förr.

Nej, protokollet behöver vi inte skämmas för. 5,5 poäng till och vi hade varit i hamn. Den nya godisskålen var av lite dålig kvalité, men den går att fixa till. Jag har vilat hela eftermiddagen, men nu har matte visst lagt ett skogsspår till mig som vi ska gå snart. Det ska bli attans kul!

Ledig fredag.

Tja! Idag var alla i familjen lediga. Vi tog bilen till Katrineholm och tränade med leverbitar och ost på tub, på klubben där. Attans kul! En sväng på stan blev det också. Sen hem och till skogs!

Vi har ju skogen bakom husknuten så det var ju snart gjort att komma dit. Idag skulle matte jaga kantareller hade hon bestämt. Och trattisar! Vi jagade och jagade och fick ihop en rejäl kasse full som matte inte alls fotade, så ni får tro mig ändå!

Det blev långtråkigt ibland när hon bara letade och letade och tog sig fram med myrsteg genom mossan för att inte missa minsta lilla trattis.

Men när hon hade fått nog med svamp la jag i en springväxel och kutade allt vad tygen höll hemåt över stubbåkrarna!

Lilla pricken där är jag.

Nedanför vårt hus stod en mystisk maskin. Värsta båt-trailern ser det ut som, men vi har ingen sjö här, så det är väl nåt annat då.

Den här lagården byggde mattes farfar och hans drängar för länge sen. Matte har varit ledsen för den har hållt på att ramla omkull. Fast plötsligt hamras det och spikas det hela dagarna och lagårn får hålen lagade och ett nytt plåttak! Två små gubbar sitter på taket utan linor. Spännande underhållning för en lantis som jag!

Kärlek.

Min vegetariska matte har i kväll hanterat, kokat, tärnat och torkat en stor klump kalvlever till mig. Hon led hemska kval och tycker dessutom att hela huset stinker. Jag, som brons-nos-hund, är såååå nöjd med hennes bravader och förstår äntligen fullt ut hur älskad jag är! Puss på matte-nosen!