Idag för två år sen såg matte och husse den här bilden i tidningen, där stod det att den här valpen ville flytta hemifrån. Matte blev alldeles till sig när hon såg blicken, så två dagar senare kom hon och husse och hälsade på valpen. Och tänk de blev alldeles som tosiga då, blev som knasiga allihop. Och valpen var också glad, så en vecka senare flyttade han hem till matte och husse för alltid! Och den valpen, det var JAG!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag förstår att din matte och husse inte kunde motstå den blicken. Jag tycker nog att du skulle se konstig ut med mustascher. I alla fall om dom var lika vildvuxna som mina... Kramis!
Men, vilken tur, tänk om dom missat tidningen just den dagen, Kulan säger att det är ödet. Tääänk om dom hade missat dig, hemska tanke...
Elliot
Säg till matte att ni borde bli barnboksförfattare, ni två. Ni skriver såååå rolig blogg.
Tjenamoss Rudi!!!
Vilken tur att husse och matte såg bilden så att du fick flytta hem till dom. Du Rudi hur går det med olydnadsträningen??? Snart kan du bli champion i olydnad. Jag tror att jag e det redan. Sprutan jag fick av Dr xx var Cartrophen det ska vara bra för mina leder. Vilken jädrans tur att mattes kompis e veterinär .
Killkram från Göte en tusan till colliepys!!!
Klart att dom fastnade för de ögonen, vem hade kunnat motstå??
Ibland är det nog ödet som styr, matte hade tingat en annan hund, men det blev inget och i stället så åkte de och tittade på mig, ja resten vet du ju:-)
Kramar från Borås
Till och med jag begriper (nästan) att de föll för dej!
Men matte håller på och ojar sej över bilden.
Kan hon ju göra då jag tänker hålla för öronen.
Prince charming!
Skicka en kommentar