Jag bara roar mig.

Hehehehehe! Kolla vad jag gör!

Jag åker hundkarusell! Matten kostade på mig en hel tia så jag fick åka på vibb-plattan i tre minuter...Nu ska jag börja spara guldpengar så jag kan åka varje gång jag är i Kungsör!

Fast innan jag fick vibrera så hade jag kampat med kaninen....

...och, förstås, tränat bana med matten. Snurrigaste banan vi nånsin sett. En verklig utmaning för vissa, hrrrmmm...

Idag skulle jag snurra och rulla under promenaden. Attans snön är ju hård som betong. Man måste liksom fluffa upp den med handkraft innan det funkar nuförtiden.

Sen hittade jag höhässjor men ingen hö att hässja så då fick jag hässja själv i stället, för det var varmt i vårsolen.

Plötsligt ramlade jag över nån slags picnic-rest. Fast det fanns inga matrester kvar.

Ibland var det gräs och sånt, så då grejsade vi med spårpinnen som alltid ligger i mattens ficka. Utom när hon gömmer den eller tappar den eller så.

Men OJ! Vad är det där, utropar ni förstås nu, förskräckta.

Ingen fara, lugnar jag er! Det är bara jag som tränar lite skogsagtility över fallna grantoppar. Man ska vara innovativ, tycker jag.

Efter tre timmar och nästan tolv kilometer dök mitt hus upp igen.

Och som jordens överraskning hade hussen ställt fram min solsoffa för säsongen. Så då kunde jag vila lite där innan lunchen. Bra va? Nu ska ni få se på actionfilm!


Matten hon kan inte läsa mina signaler alls, för bäst jag gick där och gäspade så kom hon på att hon tappat den förbenade spårpinnen igen...hundra mil bort....och gissa vem som skulle springa och hämta den då! Ja, inte hon som borde ligga i hårdträning inför årets kvartsmara i alla fall, det kan jag intyga.

Stadskoll.

Hallå! Kolla uppåt! Här uppe sitter jag! Tjaba!

Fast här har jag minsann inte suttit hela dagen. För jag har varit i stan.

I stan luktar det mumsfilibaba på varenda fläck. Man får vara värsta bästa detektiven och ta reda på vem som gjort vad med vem var.

När jag till slut lyfte blicken föll den på mattens och lillmattens gamla skola. Den måste vara ett arkeologiskt fynd om den stod där redan när matten var tonåring.

När snön smälter i stan då blir det hundratusen liter vatten på en gång. Husen står ju i jordens största  vattenpöl! Sen åkte jag hem och rullade i min egen snö som ingen annan än jag dekorerat i gult.

Marshelg.

Idag var det vårväder i Julita. Mitt på promenaden hittade vi en bänk som vi satt en stund på och lyssnade till takdropp så man blev alldeles pinknödig.

 Det skvalade och strilade och det blev attans varmt i solen...

 ...så då skuttade jag ner och fixade en lagom grop...

 ... att svalka huvudet i.

 Man ska alltid hålla huvudet kallt!

Senare hittade jag en grop som passade mattens fötter om hon ville svalka dom som hon gjorde häromveckan. Det ville hon inte. Sen gick vi hem och åt. Jag får laxolja nu på maten, så jag äter som en häst. Varje gång.

Kvällspinken strax före klockan sex skötte jag i superljust väder! Så vi gick en långpromenad till för det var så snyggt ute.

 I fredags kväll coachade jag matten i rally. Hon behöver all hjälp hon kan få, stackarn.

Plötsligt kom jag på att spegeln i var som i Lustiga Huset. Fota oss, ropade jag upphetsat när jag såg hur jordens kuliga vi såg ut! Matten blev spolformad och jag fick taxben och giraffhals! Jag skrattade mig halvt fördärvad! Det är roligt med rallyträning.

Mitt eländiga liv.

Plötsligt i kväll såg det ut som ett bombnedslag i hallen, hur det gått till har jag inte en aning om, men så kunde det ju inte få vara, så jag började städa i min ensamhet. Då såg matten mig och började filma, det blev sudd här och där, men ni kan åtminstone se hur jag får slita på kvällarna innan jag får gå och lägga mig. Det är rena rama Askunge-livet jag lever. Så här gnolar jag tyst när jag jobbar:

Hela dan får, han arbeta,
han får jobba,
han får streta,
putsa, diska, tvätta, damma,
varje dag är det detsamma

Fast jag har inga elaka styvsyrror i all fall. Och så får jag lön i lever.

Attans, vilken söndag!

Nu ska ni få höra hur tokig och rolig och bra och dålig och pinsam och lyckad och misslyckad och så min söndag var! Det blev inte fotat så ni får kolla på gamla foton under tiden.

Det här är ju Kungsör, det känner ni igen!

Först gick vi en bra promenad, sen åkte vi bil i nästan en timme. Då var vi och tusen andra hundar vid ett bautastort ridhus. Så då gick vi in där och debuterade i avancerad klass för jag har tränat den massor nu. Jag startade som nummer elva och som nummer tio startade mitt livs stor kärlek Casey. Jag kan inte behärska mig när hon är i närheten oftast. Så matten var orolig att jag skulle sticka till Casey i stället för att vara hos henne på banan. Men jag är så superbra, så jag ignorerade snygg-Casey totalt och överraskade alla :-)

Här vägrar jag åka hem, så jag lägger mig på mitt ihopfällda tält!

Om man bara fått tillåtelse att ignorera matten också. Suck! Jag var så attans bra och proffsig och hon var direkt pinsam och helt hopplös! Vet ni att efter så där sex-sju skyltar när jag var på höger sida och vi gjort 360 grader vänster, så tappade matten helt kontakten med verkligheten, så efter det blev alla skyltar på fel sida och alla sidbyten tvärtom om ni förstår.... Jag gjorde allt hon bad mig om med ett glatt leende, men vad hjälpte det? Eftersom matten var säker på att vi var diskade så försökte hon inte ens styra upp situationen utan knatade bara på.

Här är det bara snygga hundar!

Men vi VAR inte diskade utan domaren drog miljoner poäng från oss som vi fått behålla om matten varit lite smart och fixat till mig. Så här skrev domaren: "Hund med glad svans och trevlig uppsyn. Bra jobbat! Matte träna på att fokusera"......ridå! Om matten skärpt sig hade vi haft 94 poäng så bra var jag enligt domaren....suck!

Ridhuset där matten fick en blackout och jag var en stjärna!

Så då åkte vi hem och sov en stund, sen blev vi attans revansch-sugna. Så då åkte vi till Kungsör för där var det också tävling. Fast den räknas inte för den var inofficiell. Där hade det tävlats hela eftermiddagen. När jag dök upp var det kväll. Så då fick jag starta sist i avanceradklassen. Egentligen var matten och jag vråltrötta efter allt vi gjort på eftermiddagen, men vi körde på.  Så då fick vi 86 poäng. Tio av minuspoängen var för att matten (som vanligt) snurrade åt fel håll i 360 grader...suck! Och dom andra fyra minuspoängen var för...förarfel...suck!

Festmiddag passande jordens proffsigaste hund!

Det stod att vi var duktig hund och matte på protokollet, men då ljööööög domaren. Ingen kan kalla matten duktig. I alla fall inte igår. Efteråt åt jag en sen middag i en plastpåse på läktaren. Sen åkte vi hem.

Olika saker man kan göra en snöig dag.

Klicka!

Hehehe, kolla på dyhålet som matten trampade ner i knädjupt med båda benen idag! Hon liksom sögs fast där. Slurp! Hon kan vara så underhållande min matte! 

När hon kravlat sig upp och huttrande och klafsande knatat hem, stoppat alla kläder i tvättmaskinen, tvättat fötterna och stoppat tidningspapper i hussens lånade bästa ice-bugs som aldrig blir sig själva igen ...

 ...så ville jag ha mer underhållning. Då byggde vi en vinter-rallybana.

Min pip-gran, som jag inte sett sen i somras, och en våffla, som jag inte alls sett tidigare, blev värsta bästa frestelserna och belöningarna!

Säga vad man vill, klantig till tusen är hon, men hon ställer upp på vinterrally med våfflor åtminstone, matten.

 Det var annorlunda på banan idag. På en kon balanserade en burk med lever...

 ...bakom en skylt låg en våffelbit...

 ...på en annan kon låg också våffla...

 ...och på stubben satt pip-granen och retades!

 När jag var som bäst bland skyltarna fick jag "varsågod" och då kunde jag hämta  gran-gubben...

 ...och springa gatlopp med honom. Fast ibland fick jag hämta våffla eller leverburk i stället! Det blev jordens träningsfart på mig! Hur roligt som helst!

 När vi kört klart bland skyltarna skulle jag träna på att kampa med den stackars kaninen.

 Idag var jag attans bra på det!

Kolla, kolla vilket kamphunds-grepp! Endera dan ska jag börja morra också.

På spåret bland grantopparna.

Skoterspår är bra. På dom kan man spatsera även om snön ligger djup i skogen. Så då gjorde vi det. Snön rasade i hundrakilosklumpar runt huvudena på oss för det är plusgrader nu.

Grantopparna rasade också med rysliga brak! Den här toppen blockerade vägen så den hoppade vi över.

 Efter det skuttet knatade vi vidare på spåret.

 Tills nästa grantopp låg i vägen. Det är inte så ofta jag klättrar i trädtopparna så här, så det var ju kul.

 Sen blev det nästan tjatigt....

...till slut slutade jag räkna dom. En, två, tre, tjugoelva, tusenhundra ungefär.

Kort rapport från Julita.

Matten bloggar inte med mig nästan aldrig nuförtiden. Hon bara åker till jobbet och så kommer hon tillbaka och så åker hon till jobbet och så kommer hon tillbaka...fast här har hon filmat när jag sprang i djupsnön häromdan.

Och på rallyträningen var jag jordens duktig, så vi skulle till Fagersta och tävla i söndags. Men det blev sånt snöoväder så vi ville inte åka så attans långt i halkan i ottan, så då var vi hemma istället och gick långpromenad med extramatten. Sen tränade vi rally hemma på kvällen också. Och vi tror att vi skulle ha vunnit om vi bara varit med och tävlat på morgonen som var meningen.

 Knatar runt i skogarna gör vi förstås också hela tiden.

 Och tränar och tränar olika saker där...

...som att man måste lägga sig supersnabbt när matten säger till, även om det är backigt och stenigt under en. Sånt håller vi på med, fast mest är matten på jobbet känns det som.