lördag 27 april 2013

Försökt apportera retriever.

Tjaba! Rudi här! Tips på en kulig grej att göra: Sitt på en stock...
 ...och lipa åt folk som går förbi på vägen :-))
Allvar nu! Äntligen dags för del två i retrieverapporteringskursen! Hurra, jublade jag och matten och slog läger i solskogen. Det blev attans varmt så då flyttade vi vårt läger till skuggan.
Ofta var det teori och då hade jag det ganska hyggligt och lyssnade bara med ett halvt öra på vad fröken babblade om.
Ibland blev hon så långrandig så jag slumrade till. Men matten hörde på och berättade för mig sen. Så det var ju bra.
Så här såg det ut när mattarna funderade ut hur vi skulle springa och varför.
När vi äntligen skulle börja grovjobbet var jag superglad att ÄNTLIGEN fanns det en retriever att apportera!
 Snygg-Nässla, minsann!
Jag satte genast igång med att leta bra grepp runt henne.
Och här fick jag till ett riktigt apportvänligt....men då avbröt mattarna och vi fick jobba med dummys i stället.
Essi-matten fotade mig lite. Först skulle vi "söka stort". Det var hur kul som helst, för det var nästan som uppletande, fast med dummysar kastade slarvigt här och där i olika terräng. Senare blev det "närsök", då ska man inte springa iväg utan stanna och leta pyttedummysar som är nergrävda alldeles i närheten.
Dirigering blev det igen förstås, nu skulle vi dirigeras Ut rakt fram och åt både Höger och Vänster i raka vinklar. Det gjorde jag så gärna för det stod ju en skål med fläskkarré i slutändan!
En annan grej var när Nässlamatten stod i skogsbrynet och kvackade och kastade en dummy med flaxande vingar medan man kollade, så skulle man vända sig om, och under tiden BYTTE hon den stora flaxen mot en liten grå trist en på samma ställe. Sen när man vände sig om så skulle man springa attans fort och leta reda på den lille fast man trodde att man letade efter en stor en...ja, ni fattar...
Hur som helst tycker matten och jag att retrieverapporteringskursen med Essi och Nässla är det roligaste vi gjort på hundra år. För allt är kul och annorlunda och så får matten vissla i pipan.

11 kommentarer:

Linn sa...

Kul att ni tycker det är kul! Det gör Nässlamatten också, men Nässlan tycker det är lite småtrist att inte få jobba på så mycket man kan.

Higgins (Som lånar sin mattes bloggadress) sa...

Lipa åt folk är världskul! Totalt underskattat nöje faktiskt.
/Higgins

Asta airedaleterrier och Freja sa...

Om du är lika som Freja kan du detta med apportering för att du har det i blodet. Matte satte fast en fågelvinge i hennes dummy då blev det fart det fart på Freja må du tro!

Eva sa...

Ser ut som om ni haft en riktig toppendag!
Det jag mest hört om dummies är att de används i försök för tollarmatten att få fixa i trädgården... Men de går visst oftast lite för fort att hitta...
Bra kymigt att du inte fick visa det där superba retrieverapporteringsgreppet du räknat ut så bra!

Ulf sa...

Hur kul som helst verkar ni ha haft.

Vi i Kasperian sa...

Jag tycker att Nässla-apportering verkar vara vad du framförallt ska satsa på i framtiden! Ser kul och intressant ut.
Ska se om jag kan hitta nån riktigt bra stock att sitta och lipa på - tack för tipset!

Emma o Malte sa...

Ja, det där låter väldigt roligt tycker vi också!!
Det hade vi också velat prova!

Sandra sa...

Ha ha ha...taskigt att de avbröt när du fått så bra grepp...fniss

Pelle sa...

Attans bra grepp du fick in där! Apportera nässlor måste vara tusen gånger roligare än att sitta och lipa på en stock... Kramis!

Ludde sa...

Tänk att husse inte kan hålla ordning på fingrarna när han hjälper mig att kommentera... Det var faktiskt JAG som skulle kommentera!

Jenny o Brio sa...

Men varför fick du inte fortsätta att apportera Nässla? Fast som sagt, det är kul att apportera dummysar också förstås :)