Jag älskar att spåra, så när matte har lediga dagar brukar vi spåra varje dag. Här är jag på väg för att söka upp dagens spårpinnar. Det hann nästan bli mörkt innan vi kom iväg.
Det här är den sk slutpinnen. När man har hittat den blir det rena julafton, alla jublar och klappar händerna och ropar att man är såååå duktig. Sen kommer GODIS i massor. Idag blev det torkad blodpudding. En hel påse!
När vi gick förbi komposten nyss i mörkret såg vi det här hemska titta fram bland kvistarna. Huh, vilken fuling! Hoppas att den stannar kvar därute och inte kommer till huset och spökar i natt. 
2 kommentarer:
å men du e så duktig!! inte undra på att de klappar o hurrar!
vilken tur att matte o husse slapp sitta under bordet med dig i Nora på restaurangen, va trångt det skulle ha blivit! hihhihii
mmmm falukorv o potatis! mums! förstår att det har blivit ett fint minne!
söndagsslurp på örat
Hoppas att jag inte hittar nå´n sådan fuling under mina träd... Kul att det uppskattas att du spårar bra! Nattkram!
Skicka en kommentar