ÄLSKADE, ÄLSKADE, ÄLSKADE, INNERLIGT SAKNADE RUDI!!!

25/9 2007 - 12/7 2013

Mattens och hussens och lill-mattens hjärtan har brustit idag.

Nu tar vi det lugnt.

Efter att ha tillbringat nästan en hel dag på Strömsholm med jobbiga, långdragna och obekväma provtagningar som Rudi lugnt och sansat fann sig i, finns fortfarande ingen diagnos i sikte. Det kan bli en riktigt jobbig diagnos och det kan bli en lite lättare, men oavsett vilken kommer ev behandling att dra ut på tiden och bli tung för Rudi. Nu ska vi komma igenom den närmsta tiden fram till nästa provtagning till att börja med. Vi får se när Rudi känner för att blogga igen, men någon rally eller dans lär han inte få syssla med som planerat var.

Slow motion.

Precis när jag började må attans bra igen och alla var glada bestämde matten och jag att nu äntligen skulle vi ta upp vår avbrutna danskarriär! Så matten pluggade koreografi och jag tränade några moves och det var jordens kul...

 ...så kom min envisa feber tillbaka igen. Och så var det slutdansat på stört.

Jag hatar verkligen att vara sjuk, det är det tristaste jag vet.

Och om jag orkar upp i skogen så måste jag lägga mig och vila på en mossig sten för att orka hem igen. Och inte får jag åka på rallylägret i morgon, fast vi bestämde att åka redan i vintras! Orättvist!

 

Men innan jag blev sjuk igen...då tränade jag lite på att springa ut från matten och snurra runt på pallen, för sånt kan ju vara bra att kunna om jag får ta upp dansen igen.

Fast när jag tränade på att springa till konen fattade vi att jag inte mådde så bra, för det gick i slow motion ju.

Svalkande!

Det är så attans bra när det är varmt, för då får jag katt-isglass så ofta jag vill...

...för det är det enda som får mig att sluta flämta. Matten blir stressad när jag flämtar nämligen, hehehehe!

Alf, han får aldrig katt-isglass, för han flämtar aldrig.

Men, vad är det här, undrar ni förskräckta?! En bomb i Hjälmaren?

Närå, det är bara Rudi som dyker från bryggan!

Gång på gång!

För idag svängde vi in till Lokes sommarstuga, fast han inte var där. Och så dök jag och simmade vid hans brygga!

 Bästa simningen i år, absolut!

Att ha en lille-brorsa med egen strandtomt är verkligen inte fy skam! Tack Loke för lånet av bryggan och Hjälmaren idag!

Besök av lill-brorsan och en blodig historia.

När alla gubbar åkt hem igår och lugnet lägrat sig över Granbacken, så stod plötsligt bäste Loke på nylagda terrassen! Han hade gått hela vägen hemifrån sig för han ville hälsa på sin storebrorsa, sa han. Så det var ju attans kul!

När Loke var lite yngre hängde han i mina öron, nu hänger han i mina läppar!

Typ hela tiden!

Nä, ni ska inte tro att jag sa till på skarpen fast det ser ut så här. Jag säger aldrig ifrån, för jag gillar Loke skarpt. Även när han släpar efter mig hängandes i mina mungipor.

Loke hade med sig sin lill-husse som han lånar ibland.

När vi busat i hundra år vilade vi en kortis, sen gjorde vi sällis tillbaka hem till Lokes hus. Det var mitt roligaste besök på länge!

Kolla! Kolla! I senaste numret av Springer-tidningen finns en intervju med mig och matten om varför rally är roligast av allt. Så det var ju bra att vi fick berätta det.

I morse fick vi inte sovmorgon heller, fjärde semesterdagen på raken för matten.För jag skulle till veterinären och kolla mitt blod. Det är långtråkigt. Men sen blev det bra, för mitt blod har blivit precis som det ska nu. Rött och vitt skvalpar omkring precis på rätt sätt inombords hos mig.

Det ska firas, utropade jag! Javisst, svarade dom andra och så drog vi till sjön, så jag fick simma av mig veterinärslukten.

Släpa på pinnar fick jag göra för badleksakerna var inte med i bilen.

Det var bästa presenten att få simma lite, sa jag. Men nu är jag hungrig, tillade jag ynkligt.

Så då beställde dom lunch och jag fick smaka pannbiffmacka!

Det var inte dumt!

Vampyrkista installerad!

Nu ska ni få höra och se. I måndags morse kom den här manicken hem till mig.

Sen ställde den sig mitt i min favoritbuske och sträckte ut sin långa arm och började gräva upp min terrass!

Värsta läbbigaste synen genom köksfönstret var det!

Kolla! Kolla vad dom gjorde, gubbarna som kom med manicken! Jordens vallgrav runt mitt hus!

 Sen fortsatte dom med diket och grävde och grävde hela långa måndagen.

Då kom en lastbil och lastade av nåt som såg ut som en rymdstation! Den stoppade manicken ner i ett bautastort hål som den grävt!

Och så la dom rör överallt.

På tisdag morgon gick matten och jag ut och njöt av junimorgonen, det var ett vådligt fågelkvitter överallt.

Sen gick vi hem till skyttegravarna igen. Det var förenat med livsfara att ta sig fram, för överallt där jag gått i hela mitt liv var det raviner eller berg som aldrig funnits där förr!

Kaoset bredde ut sig mer och mer, över vägen och bort över ängarna. 

 Jag ville ju helst ligga och slappa där jag brukar ligga...

 ...men det blev rackarns trångt.

Så då provade jag att ta mig en lur här.

En gång kröp jag in längst in under manicken, för där var det skuggigt och bra. Men då såg matten mig och tvingade fram mig med strängaste rösten. Då fick jag på nåder vila mellan hjulen medans alla stod och snackade bredvid, så det var inte farligt.

 Plötsligt började gubbarna fylla igen och platta ut vallgraven. Så det blev ju bra.

Och på kvällen lyste det spöklikt. Jag tycker att det ser ut som en läskig gammal grav som vilken vampyr som helst kan resa sig ur när som helst och så en gravlykta dessutom. Men så ska det se ut nu, för alltid och lampan lyser dagen lång och natten lång.

I morse, tredje dan, så tror ni inte att gubbarna kom tillbaka igen och nu körde dom manicken mitt på gräsmattan minsann! När dom grävde upp den gamla trekammarbrunnen så stank det i hela Julita! "Nu ska vi se om dom har varit dåliga i magen här på Granbacken", sa gubbarna och studerade geggan!

Så då fick jag nog och gick på morgonpromenad och blev så attans varm så jag mellanlandade i Lokes pool och svalkade mig med Grisen, fast Loke inte var hemma! Fräckt va?

Mitt på dan hade gubbarna plattat till allt som dom förstört med sin manick. Kvar blev bara vampyrkistan och en känsla av att bo i en öken.

Matten och hussen tycker att det var bra att nästan alla växter och träd klarade sig. Det enda som rök med var mitt skugg-gömställe där jag alltid ligger och myser på varma dagar! Nu finns inget kvar av det, så jag måste ligga så här i stället. Hur kul är det?

Så gick det till när vi blev med ny avloppsanläggning med reningsverk. Värsta jobbigaste...men nu när det är klart ska vi ha semester och i morrn ska ni får se hur det var när Loke kom hemspatserandes till mig idag! Det blir kul!