tisdag 1 januari 2013

Tre dagar vid ett årsskifte.

I förrgår när jag skulle motionera mig och matten var det supersvårt att få upp farten! Trots ice-bugs på matten och klospärrning på mig så masade vi oss mest bara fram...
 ...det såg nämligen likadant ut vart vi än styrde kosan. På vägarna alltså. I skogen var djupsnön så blöt så det var som att vada i havsbandet, sa matten som gjort sånt.
När vi halkat och vadat hem ville jag göra nåt kul. Så då gjorde vi det. Matten tog fram spårpinnarna och så stoppade hon ner dom här och där i snövallarna när jag inte såg på. Så skulle jag leta reda på dom. Det var hur roligt som helst och inte svårt alls.
Igår var det inte lika mycket glansis på vägarna, men här hade någon slunkit ner i diket med sin bil på natten. Då måste man rycka ut med största dubbade traktorn och dra loss den. Och sen blev det attans fult och stökigt på vägen, tycker jag.
Bästa utmaningen var när matten skuttat runt på hygget och trätt frolicringar här och där på kvistar och begravt en del under mossan. Sen var det min uppgift att systematiskt söka av området och snaska i mig fynden. Sånt gillar jag.
På kvällen var det nyårsafton. Då vilade jag och Alf en del i lill-mattens säng, för hon var inte där alls.
Nya året började bra med att vi hamnade i en skog utan snö, hux flux! Då började vi planera spår och sånt. Den nakna skogen ligger inte nästgårds precis så vi vet inte om vi orkar ta med spårgrejorna dit i morrn eller inte. Vi får se. Fast vi vill.
Trä frolicar på kvistar igen, ropade jag exalterat då! Så då gjorde hon det. Fast det är svårast under mossan, det är det.
Kolla, kolla! Älgen har sprungit bajsat på sig, tjöt jag av skratt här! För det låg en stäng av älgpluttar som räckte i flera mil såg det ut som!
Det bästa med snösmältning är att vattenförsörjningen är tryggad. Som här utanför mitt hus. Nu behövs inga fjompiga vattenskålar inomhus längre. Friskt, kallt smältvatten slår allt! När man käkat frolic till exempel.

8 kommentarer:

Ulf sa...

Det var tre bra dagar. Undrar varför älgen hade så brått så den var tvungen att gå och bajsa? Sånt kan få mig att bli läggande länge och fundera.
Nelson

Storolillnosarna sa...

Nämen, du får inte skratta åt stackars bajsnödiga älgen. Tur att den inte hörde dig tjutskratta. :)

Hoppas nån lagar den stökiga vägen, och att isen o snön smälter rackarns snabbt - och inte kommer tillbaka igen.

Asta och Freja sa...

Ujujuj, vatten är gott när man käkat frolicar. Jag brukar hinka i min vatten då:-)

Sigge sa...

Visst är det underbart nu när lappmöglet dör och skogarna blir alldeles normala igen.
Men du kasta dej i dikena och gör rejäla inpackningar istället

Melody Shih tzu sa...

Här var det länge sedan vi såg någon snö, men regn och åter regn gör heller inte hund eller människa glad!
Verkar som du har riktigt mysiga dagar!
God fortsättning på det nya året!
Puss från Melody

Ludde sa...

Du skulle tagit några kort när matten skuttade runt med frolicarna! Hoppas du fick någon mumsig belöning när du hade hittat alla! Tänk att det finns dom som kan både älga och plutta samtidigt! Håller tassarna för att du får spåra i morgon då... Kramis!

Eva sa...

Undrar om älgen blev rädd för någon smäll? Hoppas inte det!
Leta Frolic låter bra. I alla fall om man är så duktig som du och väl inte lämnar några åt ekorren eller så?
Ha det gott med spårning på barmark, så fortsätter jag att glo på och sucka över din header...:)

Anonym sa...

BARMARK! Wow vilken lyx!!!
Vi är gröan av avund, här är alldeles vitt överallt!!!

//Jenny o Brio