måndag 26 september 2011

Fyraårsglädje!

Tja! Jag har inte tid att stanna, utan springer bara förbi för att tacka för alla superfina grattisar jag fick från alla bloggisar igår! Jo, så kan jag berätta att jag och matten var på rally-grupp ikväll och det var så attans roligt så nu ska jag träna med alla dom nya polarna ibland! Livet leker när man är fyra år!

video

söndag 25 september 2011

Fyraåring!

Jorden bästa dag har jag haft! Vet ni vad? Det visade sig att det var min födelsedag idag! Jag tyckte väl att det var bra länge sen jag hade en sån...minst ett år säkert. Gammelmatte och Salza var först att gratta mig på datorn.
På min födelsedagspromenad var älgen snabbast med att salutera. Den står där bortanför soptunnan och brölar: Hipp hurra för Rudi idag!


Därnäst mötte jag Otto, en fin liten hundpolare, men han fastnade inte på bild. Har den äran , sa han och gick vidare. När jag kom till Vilmas hus låg hon och väntade på att jag skulle dyka upp...


...för vi skulle födelsedagsdansa en stund. Faktiskt dansade vi tills våra tungor hängde till knävecken.


Efter att Vilma givit mig en födelsedagspuss så vandrade jag in i hennes skog. Där hittade jag mossa som var så attans djup och mjuk så halva jag försvann i den! Det var som kvicksand fast jordens mjukaste att sitta i!


Efter några timmar kom jag hem och då fick jag ett rosa pipdjur som jag gillar skrapt. Blodpudding och turkisk youghurt blev det på lunchkulorna. Mumsfilibaba!


Superöverraskning! En bil svängde upp hos mig och ur den kom mattens brorsa och brorsfru för att gratta mig. Strax efter kom en bil till.....med Tiger, Tigermatten och alla barnen! Dom var fullastade med presenter till mig.


Jag beordrade matten att ta ett gruppfoto på min uppvaktning, men hussen och Tiger skulle ju också ha varit med. Tiger hade inte tid, han hade fått en pip-åsna nyss så han gick omkring om pep och ville alls inte avbryta för att fotas.


Sen skulle jag slita upp största finaste presenten!


Jag jobbade i mitt anletes svett!


WOW, vrålade jag överlycklig! Ett pipdjur till! Det hade Tiger köpt till mig i Norge minsann, när han var där förra helgen. Ett norskt pipdjur...tänka sig! Sen sprang Tiger och jag som yra tuppar, han med åsnan och jag med norsken i munnen och retade varandra om vem som hade finast pipis.


Så här ser mitt norska djur ut i närbild. Han är ett s.k. roadkill. Han är svår att artbestämma, jag tycker att det räcker att säga att han är norsk.


Kolla, vad som fanns i andra paketet från Tiger och Co! Ett gratulationskort och en hel drös med godis! Sen ringde lill-matte och grattade och så läste matten en massa grattis till mig på facebook. Tårta såg jag att man åt, men jag höll mig till att tugga på norsken då. Sen tog jag mig lite ur godisasken. Kan man ha en bättre födelsedag? Nä, det tror jag inte! Snart ska jag fylla år igen så det blir repris.

lördag 24 september 2011

Matten återinstallerad.

Tack för all sympati jag fått från er alla efter att matten förlupt hemmet i torsdags morse.

Hon dök upp igen fredag kväll med en fullpackad väska och mycket att berätta från Mässan. Hon hade haft så roligt så, träffat massor av folk, ätit och sovit gott minsann.

Fast matten är inte gjord för storstan. När hon bara gått några meter i Göteborg så störtade hon raklång på en spårvagnshållplats när hennes skogsfötter missade en trottoarkant. Armbågen och knät började blöda. Sen hjälpte några tjejer henne upp så hon kunde halta vidare mot Mässan. Men då gick hon vilse flera gånger... nä, matten ska inte vistas i storstadsmiljö, det kan vi konstatera.

Så idag sa jag till henne att nu går vi till skogs där ingen utom jag ser om du snavar omkull. Då blir det inte så pinsamt. Vi hade bara gått några ynka meter så blev hon sittandes på huk i stället och fyllde kassar med trattisar. Hur kul är det på en skala för en hund som längat efter sin matte i evighet?

Jag blev liggandes både här och där för att vänta ut trista svampplockeriet.

Ni ser...jag låg bara och slöade på promenaden!

Miljoner såna här skulle hon prompt släpa hem.

Jo, förresten! Jordens grej, som jag glömt berätta! Matten kom hem med en ny bloggkamera från Göteborg. Den gamla har legat i hennes ficka i fem år och den ville inte fota så bra längre. Den blev pensionerad eller avlivad eller nåt, tror jag.

Eftersom jag måste ha en rackarns bra bloggkamera, så världen får veta vad jag gör, så skaffade hon alltså en ny, fin till mig! Största, jobbigaste utmaningen för mig var alla hundra testfoton som jag skulle posera för idag.

När vi kom hem gav hon sig på Alf också! Han blev utsatt för nåt som hette fisköga...

...kolla...kolla...hehehehehehehehehehehehe! Jag skrattar på mig!

Men hjälp...sen var det min tur att hamna i fiskögat!

Hur i attans rackabaljare gick det HÄR till? Min stiliga profil, putz weg!

(Det var tyskt tema på Mässan i år, därför blev jag lite tysk så här på slutet, smittad av matten).

P.S. Matten säger att i morgon är det en MYCKET speciell dag. Ja, inte vet jag.

onsdag 21 september 2011

Onsdag i mitt liv.

Idag har regnet strilat över Julita. När jag gick förbi fårhagen luktade det vått ylle.

Jag kan nu lägga två till dass till min samling.

Undras just om det finns någon annan därute som också samlar på dass. Då kanske vi kan byta med varandra , om man har dubletter och så...

Efter tretimmarspromenaden vilade jag en stund, sen var det dags för rallyträning. Tack vare hussen har jag nu regnsäkra skyltar. Viktigt en sån här dag.

Jag är lite låg i kväll för matten håller på och packar en väska. Hussen och jag ska skjutsa henne till tåget i morrn bitti, sen ska vi inte hämta henne där förrän på fredag kväll. Fatta hur länge det är!
Rackarns böcker kan väl inte vara roligare än sin hund?

tisdag 20 september 2011

Triss i händelser.

Oj, tre saker har jag att berätta om! Få se om jag kan få dom i ordning och komma ihåg allihop!
Först: Igår kväll när jag låg och snarkade under datorn fick jag överraskningsbesök minsann! Plötsligt fanns Tiger hemma hos mig. Min bästa polare som jag inte sett mycket av under sommaren. Han kom för att lämna min gris som han lånat av mig och så ville han ha tillbaka sin boll som jag råkat låna av honom.

När vi bytt grejer med varann drog vi iväg på promenad. Det var superkul att ha Tiger med igen! Vi gick så länge så det hann bli alldeles svart ute innan matten och jag kom hem. Härligt!

Nummer två: På blanka mittpådan kom matten hem från tråkjobbet och sa att nu skulle vi spåra! Jipppeee, vrålade jag för jag kom alls inte ihåg att jag blivit beskjuten i söndags när jag försökte spåra. Lika bra att glömma sånt elände, har jag bestämt.

I stället plockade jag pinnar för glatta livet!

Pinne levererad...då ska godiset komma omedelbums! Ingen väntetid med kamerafummel, tack, beordrade jag.

Ibland måsta man hoppa upp och ta godiset om det ska bli nån utdelning alls.

Kolla, kolla! Jag och slutpinnen! Precis som det ska vara.

Matten får bära hem alla spårpryttlar, för jag har gjort mitt när långpinnen är avlämnad.

Sådär, nu ska jag nanna mattan en stund...vaddå? En tredje sak jag skulle berätta? Javisstja! Jo, ikväll var vi ute i regnet och körde en av alla fina rallybanor som Kamelernas matte har skickat till oss! Jag var rackarns bra och skrattade hela tiden, ja, med svansen förstås. Och matten log med hela ansiktet!

söndag 18 september 2011

I kulregnet.

Här kommer lille Rudi tjolahopp, tjolahej, tjolahoppsansa! Fast så här muntert var det minsann inte i morse...
Klockan fem gick vi upp och så åkte vi på lägre spår-prov. Vi fick vänta i två timmar ensamma vid vårt spår innan domarna och dom andra kom farandes. Det var kavlugnt och mysigt i skogen där vi satt och halvsov. Preciiiiiis när jag fick på selen och skulle göra mitt spårupptag i blåbärsriset.....


...då sköööööööööööööt dom i närheten. Värsta kulsprutesmattret blev det! Pangpangpangpangpangpangpangpangpang lät det...


När jag skulle koncentrera mig på spåret alltså!


Jag lyckades hitta första raksträckan och första vinkeln, trots att det var superstörigt med allt skjutande i öronen...


...men attans otur, spåret vinklade RAKT MOT gevären!!!!


Jag glömde alldeles att jag skulle spåra , jag ville inte vara där mitt i skottlinjen. Det var attans läskigt!


Så då selade matten av mig och så fick jag gå till bilen och lägga mig i min trygga, skottsäkra bur. Tack, sa jag och suckade lättad...


...och preciiiiiiis då slutade gevären smattra i skogen!! Värsta största oturen hade vi alltså idag! Jag är tuff och så men så supertuff är jag inte så jag spårar rakt in bland ett gäng skarpskyttar.


Matten och dom andra tror att det var älgjägare som passade på att provskjuta hela sin arsenal just dom minuter när jag skulle spåra. För oss var det bara att åka hem och käka tävlingsmackorna i köket medan regnet strilade ner därute.


När jag tävlar heter jag ju Ludde, det vet ni ju. Så när vi kom hem sjöng vi den här sången om mig och kollade hur jag ser ut när jag inte har kulor vinande runt öronen.

torsdag 15 september 2011

Höstmotion och -bruk.

Igår sa jag att det var dags för en riktig långpromenad för det är höst och skönt väder så man kan gå utan att storkna nu.
Det första märkliga jag såg var en rykande, stinkande hög på en stubbåker. Det var spännande för en grabb som mig.


När vi gått i nån timme kom vi till den roliga rutschkanan som jag och Tiger brukade åka på i våras. Nu lekte jag ensam på den en stund....


...tills jag blev så törstig så matten fick lov att pumpa upp källvatten till mig.


Jag fortsatte min långa promenad. Så här såg det ut.


Ibland såg det ut så här. Det är på en grus-ås.


Plötsligt kunde det poppa upp små stugor i skogen.


Det var superskönt att knata omkring på dom här stigarna och vägarna som vi inte nött sen i våras.


För vi tar inga halvdagspromenader när det är sommar och hett.


Kolla! Ett dass till min samling! Ett dubbeldass minsann! Mitt första.


Här tänkte matten inte så smart för hon föreslog att vi skulle gena över den här vallen. Så då gjorde vi det. Det var som att klafsa omkring i ett risfält. Vatten till mina knän och högt över mattens jympaskor. Men efter några minuter så brydde vi oss inte mer utan forcerade vattnet med bestämda steg. Efter nästan fyra timmar var vi hemma igen. Då började jag snarka omedelbums. Vi såg varken människor eller bilar på hela turen. Så bor vi.

Idag däremot skulle jag jobba i trädgården. Jag ville gärna kolla på nära håll hur man gör.


Fast hussen tyckte att jag kunde ligga någon annanstans och studera grävteknik.


Det var roligt att plantera bärbuskar.


Det jag var bäst på var att öppna plastsäckar med kobajs i. I kväll ska jag och matten till Kungsör och börja en ny kurs. Det kanske blir kul..eller kanske inte. Spännande.