Promenadbeskrivning.

Hur långt tror ni att vi ska gå på tisdagspromenaden då?
Gissa!

Tadaaa! Just det, omkring en mil blir det nog, för det brukar det bli. Bra att det är hugget i sten, eller hur? Men först ska vi gå på lite tråkiga vägar...

...till "stora vägen". Dit är det en kilometer från mitt hus. Där måste man stanna och se sig för innan man korsar asfalten.

Vi går alltid bara så där en fyrtio steg på asfalten, sen svänger vi in vid Tobbes hus. Han var inte ute idag. Det är roligare när han är utomhus när jag spankulerar förbi.

Efter Tobbes hus är det bara att gasa...förbi gården där alla kossorna bor. Dom var heller inte utomhus idag.

Äntligen! Efter två kilometer kan jag skymta mitt favvoställe i slutet av backen!!

Jo, för där bor min allra bästa vän Tiger!

Tiger gick och vankade i sin trädgård för han hade på känn att jag skulle komma förbi idag. Sen måste vi vänta i hundra år medan Tigermatten bytte jacka efter vädret som plötsligt blivit vårlikt och varmt.

Ganska snart fick jag korn på en nystaplad vedsamling! Med beröm godkänd, bestämde jag efter inspektionen. Jag kunde inte få Tiger det minsta intresserad av veden. Han samlar inte på sånt.

Efter att vi varit i skogen nån timme blev det svårgånget. Ishavsvinden igår hade stjälpt ett träd precis där vi skulle gå! Så då fick vi lov att gå runt det. Tigermatten sa att hon skulle hoppa över men när hon fick höra att matten tänkte filma svanhoppet så fegade hon ur. Synd!

Hela den fina eftermiddagen vandrade vi omkring i storskogen och njöt av vårluften.

Efter några timmar hade vi klarat av den stenhuggna milen med råge så då vände vi nosarna hemåt så glada och tillfreds med att ha varandra! Alla promenader blir kuligare om man har en Tiger i sällskap.